Om kvällen

Kvällen på Ringvägen:

Jag ligger och kittlar Fredrik under fötterna (på ett snällt vis).
Fredrik ska hämnas och tar tag i mina fötter, håller fast dem och kittlar. Jag börjar såklart skrika och sparkas. Och vad säger mamma då?

Mamma - Men Michelle, sluta upp med det där. Lägg av och sparkas!
Jag - Men det var ju Fredrik som höll fast.
Mamma - Nä, jag såg vad du gjorde. Man sparkas inte!

Fem minuter senare:

Jag lägger fötterna i vägen där Fredrik ska sätta sig (jag vet att det är jag alltid börjar men som jag sa, det är på ett snällt vis). Han sätter sig då på mina fötter och jag börjar kittla honom med mina fötter och han börjar då nypa mig i benen. Jag börja skrika och sparka och vad säger mamma då?

Mamma - Men Michelle, lägg av! Akta hans dator!

Ehhhhhhhhh, vems sida är hon på egentligen? Inte hennes egna dotter iallafall...

För övrigt kändes det som att vi drog tiden tio år tillbaka dessa tio minuter... Jag kände mig som 16 igen, underbart!