Minns ni tiden då
man kunde sjunka ner i sin solstol och njuta av en kall öl i lugn
och ro? Då man inte behövde ställa ölen i motljus så att imman
på glaset skulle synas extra bra på Instagrambilden.
Då man inte var
tvungen att ropa på en familjemedlem att föreviga den här HÄRLIGA
stunden, stunden som slutar med att solstolen flyttats runt
180-grader för bästa kameravinkel, varefter bilden avslöjar den
begynnande semestermagen vilket leder till att man bekymrat sitter
och petar och zoomar på skärmen för att se hur illa det verkligen
är.
Samtidigt som
solen hinner gå i moln, ölen blivit pissljummen och två stackars
flugor kämpar för sitt liv vid ytan.
Såhär kan det
låta vilken härlig sommarkväll som helst: - Om alla tittar hit
innan ni skålar så ska jag bara ta en bild till Facebook här.
Vänta, jag ska bara flytta på potatisskålen här, och Micke kan du
flytta blomvasen lite till vänster så att man ser Mia. Bra. Så om
alla tittar hit nu och lyfter glasen så ska vi se – VÄNTA – vi
kanske skulle ha partyhattarna på också, det blir väl festligt,
jag ska bara kila in och hämta partyhattarna... så där ja, har
alla hattarna på nu! Så där! Le nu! - Kan jag få se bilden innan
du lägger ut den på Facebook? - Jag med!
Och plötsligt är
samvaron och den fina stämningen bortblåst. I fokus hamnar istället
en grumlig Iphonebild och det slutar, som det oftast gör, med att
någon sträcker tillbaka telefonen till den ivriga fotografen och
säger: - Kan du inte ta en ny bild, jag ser inte klok ut. Och nu är
det inte ens en middag längre utan en gruppfotografering där alla,
likt skolungdomar vid en klassfotografering, lägger håret
tillrätta, lutar sig ”avslappnat” med armen över bordsgrannens
axlar och försöker le så krampaktigt det bara går. Grattis ni som
uppfann mobilkameran och alla möjliga olika fotoappar. Ni har
lyckats göra sommaren till ett gammaldags blekgrönt filtrerat
helvete.
Zandra Lundberg,
Metro
(Det var detta
inlägget som fick mig att sluta med Instagram. Och jag har njutit
mer sen dess.)
No comments:
Post a Comment